www.katrinarosales.se www.chawo.blogg.se

DEN SISTA PROCENTEN.

Ibland tror jag att vi alla får känslan av att livet hatar oss. I mer eller mindre utsträckning. Jag fick den känslan i måndags när det kändes som om alla kvinnors totala mensvärk hamnat i mig, i kombination med en kniv som högg mig i magen för varje sekund som ville passera. Jag var dock ganska säker på att det inte var någon mensvärk, men mindre säker på att jag inte drabbats av maginfluensa. Jag härdade och trodde att det skulle nå ett slut, men något slut ville inte nås. 

Jag ringde sjukvårdsupplysningen & hamnade på plats nummer tjugofem i kö. De sa att de gjorde sitt bästa för att det skulle gå så snabbt som möjligt. Jag trodde inte på dem. Jag var den som gjorde mitt bästa. Jag gjorde mitt bästa för att överleva. Jag har aldrig tidigare upplevt sådan magvärk. Jag ringde min bästis Emma & grät, för jag visste att hon har helande i sig. Hela hon är ett helande & i takt med att hon började be började knivhuggskänslan komma allt mer sällan. Fler vänner började be & det blev lite lite bättre. Jag hamnade till slut på sjukhuset. Timmarna gick, som de alltid gör där, dessvärre med mindre innehåll än vad en önskar. Undersökning efter undersökning & halv ett måndag natt hamnade jag på gyn. Skrek jippie över att köra upp det ena benet efter det andra mot Haiti samtidigt som jag mest ville blunda och tas allt längre ifrån min position. Inget fel. Där heller. Kvart över tre kunde det konstateras att det var min blindtarm som var alltifrån komplett.

Ända sedan jag kom hem från min givande resa har jag känt att jag inte blivit välkomnad med givande förutsättningar för att leva ut det. Procent efter procent har avhyvlats från min energi & glädje. Jag låg där tisdag morgon & väntade på min operation med endast en procents batteri på min mobil. OCH VET NI?! I fyra timmar höll det. När jag åkte ner hade den ännu inte dött. Den hade inte dött, för att jag inte behövde någonting annat än den sista procenten. Den sista procenten var det som gav mig uppdateringar om att folk bad för mig. Den sista procenten var det som gjorde att sanningar sjöngs in i mina öron. Den sista procenten var det som gjorde att mitt hopp hölls uppe.

Jag förstod där & då att det inte alltid handlar om att ge allt. Sanningen är att du inte ens är kapabel till att ge allt alla gånger. Ibland har du inte kvar så många procent som täcker allt & du kan inte ge vad du ännu inte har fått. Jag förstod att den sista procenten inte gav sig, för att min sista procent inte skulle ge sig. Den sista procenten ger sig inte, oavsett om det så att jag måste opereras imorgon igen eller om jag inte behöver det, så ger den sig INTE. Snart kanske jag kan få mer. Jag hoppas det. Jag vill byggas upp. Laddas lite till. Jag fick det i fredags & lördags när jag dansade och levde & hade så kul. Sen vände livet plötsligt igen och mer batteri gick åt, men i det långa loppet gör det inget. Jag behöver inte mer än min sista procent. Min sista procent är min tro. Min sista procent sviker inte. Min sista procent håller när jag inte gör det.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Roses | via Tumblr
Roses | via Tumblr
RSS 2.0
Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo