NÄR MINA EGNA FÖRDOMAR SPRÄCKS. DEL TRE.
Psykologilektionen fortsätter & nu börjar det bli aningen invecklat - häng med om ni vill!
Alla människor har så kallade corebeliefs. Detta är kärnan av det obehagliga och något som människan gör allt för att fly ifrån. Denna kärna kan involvera både trasiga och tragiska känslor som exemplevis rädslan för att bli avvisad, känslan av att alltid vara andrahandsvalet eller rädslan för att bli ensam. Hur starka dessa corebeliefs är, hur verkliga de är för individen och hur duktig man är på att hantera dem beror på ett flertal faktorer. Det beror bland annat på vilka vänner man haft, om mobbing varit en del av uppväxten eller inte, vilka levnadsförhållanden man vuxit upp under, om man varit med om en olycka, om man blivit misshandlad, om föräldrarna varit närvarande eller inte, med mera.
Ett corebelief är alltså en väldigt obehaglig rädsla som sitter i det innersta, vilken vi gör allt för att komma ifrån. Utifrån denna kärna skapar vi ett lager runt omkring som består av livsregler som vi bestämt försöker följa för att inte komma i kontakt med det obehagliga corebelifiet.
Alla människor har så kallade corebeliefs. Detta är kärnan av det obehagliga och något som människan gör allt för att fly ifrån. Denna kärna kan involvera både trasiga och tragiska känslor som exemplevis rädslan för att bli avvisad, känslan av att alltid vara andrahandsvalet eller rädslan för att bli ensam. Hur starka dessa corebeliefs är, hur verkliga de är för individen och hur duktig man är på att hantera dem beror på ett flertal faktorer. Det beror bland annat på vilka vänner man haft, om mobbing varit en del av uppväxten eller inte, vilka levnadsförhållanden man vuxit upp under, om man varit med om en olycka, om man blivit misshandlad, om föräldrarna varit närvarande eller inte, med mera.
Ett corebelief är alltså en väldigt obehaglig rädsla som sitter i det innersta, vilken vi gör allt för att komma ifrån. Utifrån denna kärna skapar vi ett lager runt omkring som består av livsregler som vi bestämt försöker följa för att inte komma i kontakt med det obehagliga corebelifiet.
Vilka livsregler man tar till för att fly från rädslan i sitt innersta beror på vilken rädsla man har. När en person exempelvis är rädd för att bli ensam gör den allt för att bli omtyckt, säger ja när den egentligen vill säga nej, har svårt att stå upp för sig själv och är allmänt övertrevlig mot omgivningen. Och. Det som är skrämmande är att de flesta människor inte ens medvetna om dessa beteenden själva.
Det finns ett ytterligare lager, som sitter utanför livsreglerna och det är det som personen intalar sig själv och är medveten om. Det tredje lagret kan vara lögnen som personen intalar sig själv och därför baserar sina livsregler utefter - "jag är värdelös" kan vara det tredje lagret som personen tror är kärnan, men som egentligen bara är beklädnaden för rädslan av att bli ensam. Meningen "jag är värdelös" uppstår därför i personen när den inte lyckas med det den strävar efter att fly ifrån, antingen medvetet eller omedvetet - personen kan därför till exempel gå runt glatt och heja trots att den egentligen inte orkar.
Det inre corebelfiet gör också att vi går runt med en kikare och letar efter saker som kan bekräfta vår inre lögn. Vi tolkar saker, tror att vi kan "känna av stämningen", målar världen utan gråskalor och ser inte helheten. I skolans psykologibok (psykologinörd - jag vet) stod det om självuppfyllande profetior, vilket innebär att om du tror på någonting så kommer du att agera som om det vore sant. Jag menar alltså på att om du tror tillräckligt mycket på ditt inre corebelief kommer du att leva efter dina egna krav som bekräftar lögnen.
Förlåt igen. Det finns så mycket att berätta och jag inser att det kommer en del fyra också. Stay tuned. Tant Anna rekommenderar så länge Lucy Dillon - en fantastisk författare som är väldigt lik Jojo Moys för er som tycker om henne. På återseende!
